söndag 2 september 2012

Jag klarade det!

Wohooo, det är en underbar känsla när man uppfyller sitt mål! Jag har i flera månader nu haft siktet inställt på den 1 september. Och att få gå i mål och känna att man har klarat att ta sig runt en mil på under en timme var helt oslagbart!
Lycklig och lättad!
Jag måste erkänna att jag var nervös innan. Det hade känts så otroligt tungt om jag hade misslyckats. Och förutsättningarna var inte de bästa. Regnet öste ner och vi klampade omkring i lervälling upp till anklarna. Redan innan start var gympadojjorna genomblöta och vattnet sipprade mellan tårna. Vi knöt plastpåsar kring fötterna, men det hjälpte inte ett dugg.

Inte precis en perfekt start....


Men det var mäktigt att vi var 32 000 tjejer från hela landet som hade samlats för att springa tillsammans. Stämningen var härligt trots det urusla vädret. Vi startade på Gärdet och sen gick banan utmed Djurgården och det var platt nästan hela vägen. Regnet gjorde att luften var full av syre - inget negativt som inte har något positivt med sig! 

Jag hade dålig koll på tiden eftersom jag glömt min armhållare för Iphonen hemma och inte kunde hålla telefonen i handen på grund av regnet. Men precis när jag sprang förbi fyra kilometers skylten hade jag en tjej jämte mig som jag kände igen från min startgrupp och hon kollade sin klocka så jag passade på att fråga henne om tiden och då sa hon att vi sprang på 5.25 per kilometer så då var det bara att försöka hålla samma tempo.

Att sen komma i mål på 56.16 var bättre än vad jag hade kunnat hoppas på! Det var klart att jag var värd ett glas rosa bubbel när jag väl var hemma i Jönköping igen. 



Nu återstår det bara att träffa coachen igen och jämföra mina "föreresultat" gällande kondition, syreupptagning, vikt mm mot mina "efterresultat". Sen är det här uppdraget slutfört. Men jag kan ju inte låta bli att fundera lite på vad min nästa utmaning ska bli. Jag kan ju inte lägga av nu när jag väl har börjat springa....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar